Höftledsartros

Höftledsartros är en vanlig sjukdom och risken för att drabbas ökar efter att man fyllt 40 år. Den som har artros i höften får ofta ont i området kring ljumsken samt sämre rörlighet då brosket och ledytan försämras och förtunnas.

Så fungerar höftleden

Höftleden är en kulled som består av en kula på lårbenet som sitter i en skål på bäckenbenet. Runt skålens kant finns en gummiliknande ring som kallas labrum. Både inuti och utanför leden finns starka ledband som förhindrar att leden kan hoppa ur. Ledytorna som rör sig mot varandra på kula och skål är klädda med ett några millimeter tjockt lager av brosk som smörjs av ledvätska.

Vad är höftledsartros?

Höftledsartros innebär att brosket som klär ledytorna är skadat. Varför det sker vet vi oftast inte och det kallas då primär artros. Risken för höftartros ökar med stigande ålder och den verkar vara större om man har föräldrar med artros.

Det är vanligt men inte regel att båda höfterna drabbas över tid. År 2020 hade 28% av alla med höftplastik i Sverige opererats på båda sidor.

Här kan du läsa mer om höftledsartros och ålder.

 

I vuxen ålder kan leden drabbas av 


Inflammatoriska sjukdomar
→ Som till exempel reumatism

Lednära benbrott
→ Såsom att bryta lårbenshalsen

Caputnekros
→ Ett sällsynt tillstånd där kulan faller ihop och löses upp

I barndomen kan leden drabbas av


Perthes
→ Caputnekros hos barn

Epifysiolys
→ Tillväxtzonen i ledkulan glider vilket gör kulan ojämn

Dysplasi
→ Otillräckligt utvecklad led där skålen blir grund och kulan platt

Symptom: Hur vet man att man har höftledsartros?

 

01.
Smärta

Det vanligaste är smärta i ljumsktrakten, men variationen är stor. Det kan kännas bakåt skinkan, ner i låret, i knät och ibland hela vägen ner till foten. Smärtan är framförallt vid belastning vid gående och stående. Ofta är de första stegen efter vila värst, sen känns det bättre när leden “blir varm” men vid längre belastning tilltar smärtan igen.

02.
Stelhet

Rörligheten inskränks relativt tidigt och märks oftast tydligast genom att det är svårt att knyta skor och ta på strumpor. Steglängden minskar och man kan behöva gå lite framåtlutad.

03.
Benlängdsskillnad

När brosket försvinner blir benet lite kortare. Oftast är det mindre än 1 cm och märks inte. Vid mer avancerad artros kan även skelettet slitas och då kan skillnaden bli större. Eventuell skillnad strävar vi efter att återställa vid en operation.

04.
Hälta

För att minska smärtan försöker man automatiskt att minska belastningen på leden genom att exempelvis halta. Stelhet och med tiden muskelsvaghet bidrar till hältan.

 

Behandling innan höftledsoperation

I början av artrossjukdomen försöker vi behandla symptomen utan kirurgi. Majoriteten av smärtan orsakas av att kroppen reagerar på det skadade brosket med inflammation. Inflammation är kroppens sätt att läka skadade och sjuka kroppsdelar, och en del av det är att göra kroppsdelen smärtsam för att man ska skydda den från tryck och belastning. Detta fungerar utmärkt när man brutit ett ben som behöver läka i fred, men dåligt när man har artros som inte kan läka ut.

 

Fysioterapi och artrosskola

Att hålla leden i rörelse minskar inflammationen och därmed smärtan. Stretching minskar risken för betydande stelhet. Muskelträning upprätthåller gångförmågan och kan göra återhämtningen lättare efter en eventuell operation. På artrosskolan som du kan söka själv utan remiss får du hjälp med fysioterapi och att lära dig leva med artros.

Läs mer om träning vid höftartros.


Viktnedgång

Vid övervikt kan viktnedgång minska symptomen påtagligt. Det minskar också riskerna för komplikationer i samband med en operation.


Antiinflammatoriska läkemedel

Ibuprofen, diklofenak, etoricoxib etc är några av alla de läkemedel som kan vara effektiva mot artrosbesvären genom att minska inflammationen. De kan ofta användas i åratal och är säkra om man inte har några riskfaktorer (som sänkt njurfunktion, hjärt-/kärlsjukdom). Kortison som sprutas direkt in i leden kan vara ett alternativ i vissa fall där inget annat fungerar och man av ett eller annat skäl inte kan operera höftleden.

Paracetamol

Alvedon, panodil etc minskar också smärta utan att verkningsmekanismen är helt känd. Kan också användas i åratal och tolereras väl av del flesta (utom vid sänkt leverfunktion).

Morfinbaserade smärtstillande

Är ineffektiva mot artrossmärta, tolerans utvecklas snabbt, har många biverkningar och studier talar för sämre resultat av en senare operation.

Gånghjälpmedel

Hjälpmedel som käpp, kryckor och rullator kan underlätta mycket i vardagen. De utfärdas av din vårdcentral.

Alternativmedicin/Naturläkemedel

Det finns studier som talar för att vissa saker som säljs som naturläkemedel kan minska inflammation. Ett exempel är gurkmeja (kurkumin). Dessa preparat och metoder är dock otillräckligt studerade för att kunna rekommenderas av läkare. Om man upplever lindring av något inom alternativmedicinen får man dock gärna fortsätta med det.

Läs mer om hur du kan förebygga artros.

→ Kan alla opereras på Ledplastikcentrum?

De flesta, men inte alla. Patienter med en så kallad allvarlig grundsjukdom. Exempel på det är att ha genomgått en hjärtinfarkt, stroke/TIA eller ha lungfunktionsnedsättning (KOL). Dessa patienter får endast opereras på akutsjukhus enligt Region Stockholm.

Vid grav övervikt ökar riskerna för en lokal komplikation vid en operation betydligt, särskilt risken för infektion. Om BMI överstiger 35 kommer vi i första hand att försöka med icke-kirurgisk behandling och hjälpa dig att få kontakt med en överviktsenhet.

Här kan du läsa mer om hur det går till före, under och efter en operation hos Ledplastikcentrum.

Höftledsartros operation

Vid en höftledsplastik byts de trasiga ledytorna ut mot en kula i stål/keramik och en skål i plast. Kulan förankras på en stam som sätts ner märghålan i lårbenet. Det finns två olika varianter av fixation av protesdelarna.

 

Höftledsoperation: Cementerad höftplastik

Den cementerade höftplastiken är den vanligast i Sverige. Det innebär att stammen och skålen fästs mot skelettet med bencement. Bencement är en tvåkomponentsplast som man blandar, för in och placerar protesdelarna i medan den är mjuk. Överskottet avlägsnas varefter cementen får härda under tryck från protesdelarna.

  • Går att använda till alla oavsett benkvalitet vilket ger mindre risk för fraktur i samband med operationen

  1. Mindre risk för att höften hoppar ur led

  2. Något större risk för lossning på lång sikt (> 10 år)

Höftledsoperation: Ocementerad höftplastik

Den ocementerade höftplastiken innebär att ena eller båda protesdelarna fästs utan cement. Detta åstadkoms genom att proteserna har en yta som benet kan växa in i, att skelettet formas exakt efter protesen och att protesen kilas fast med kraft för omedelbar stabilitet.

  • Något mindre risk för lossning på lång sikt (> 10 år)

  1. Kräver starkt ben, risk för fraktur i samband med operationen

  2. Större risk för att höften hoppar ur led

Källa: Svenska höftprotesregistret årsrapport 2017

→ Vilken protes får jag?

Detta är en del av diskussionen vi har på mottagningen innan operationen. Vi skräddarsyr valet av metod till det som passar dig bäst. Grovt kan man säga att statistiken talar för att om du är över 65 år så är cementerad protes bäst. Om du är under 55 år är ocementerade komponenter ett alternativ och däremellan en gråzon där vi väger in fler faktorer.

Alla proteser finns i en stor mängd storlekar och varianter som vi anpassar efter din anatomi. Det görs först en preoperativ planering på dina röntgenbilder och därefter justeras planen efter de verkliga förhållandena i samband med operationen.

Risker med höftledsoperation

 

Infektion

Förekommer i ca 1% av fallen. Den kan komma akut ca en vecka efter operationen eller smygande under flera veckor. Ofta räcker det med att öppna och spola rent leden för att därefter behandlas med antibiotika. I vissa fall behöver man dock ta bort protesen medan infektionen behandlas för att därefter operera in en ny protes.
 

Luxation

Det innebär att höftkulan hoppar ur skålen. Det förekommer i mindre än 1 % av alla patienter men är ett akut tillstånd där benet blir felställt, inte går att belasta och behöver omhändertas via akutsjukhus. 

Blodpropp

Någon till några procent av patienterna kan drabbas av en blodpropp i benet, i vissa fall kan de även sätta sig i lungvenerna. Detta behandlas med blodförtunnande läkemedel. 

Fraktur

Under operationen eller om man ramlar efter operation kan man drabbas av en spricka i skelettet. Det är en ovanlig komplikation som ibland leder till en ny operation för att laga frakturen eller byta protes. 

Nerv- och kärlskador

Mycket ovanliga skador som kan uppkomma under operationen och leda till nedsättning av känsel och rörlighet i benet. 

Lossning

En protes kan av olika skäl lossna. Detta sker oftast efter lång tid men hos vissa kan det uppkomma redan under de första åren. Det ger ofta gradvis och långsamt ökande symtom och kan leda till att en omoperation behövs. 

Hjärtinfarkt, stroke, TIA

Vid ett stort kirurgiskt ingrepp på personer som har bakomliggande kärlsjukdom som tidigare haft tex en stroke finns en risk att utlösa en ny händelse. Därför bör patienter med denna sjukhistoria opereras på ett akutsjukhus med tillgång till hjärtavdelning etc.

Hur länge håller en höftplastik?

Det går förstås inte att veta hur länge en enskild höftplastik håller, men det finns bra statistik över hur många som i genomsnitt behöver en omoperation över tid.

 

I Svenska Ledprotesregistret kan utläsas:

  • Att av de som opererades för 10 år sedan har endast 2,9 procent behövt en omoperation.

  • Att av de som opererats 1994 har endast 12,4 procent behövt en omoperation.

  • För den stora majoriteten av de som opereras håller höftplastiken livet ut.

Det som kan hända med tiden är dels att någon av komponenterna lossnar, dels att plasten blir sliten. Lossning innebär att en del av protesen börjar röra sig i förhållande till skelettet, med små rörelser om högst någon millimeter. Det gör att man börjar känna lite smärta igen i sin höft som med åren tilltar. När det blir för besvärligt kan man göra en omoperation där delarna byts ut.

Plastslitage är mycket ovanligt med moderna proteser. När plasten blir sliten kan det ge mekaniska symptom med ljud ifrån leden, att den hakar upp sig eller blir instabil.

Vill du bli patient hos oss? Boka en tid här.