För vårdgivare

På Ledplastikcentrum är vi specialiserade på höft- och knäledsplastiker. Basen i vår verksamhet är Region Stockholms vårdval men vår ambition är att i framtiden utföra operationer av komplexa fall, omoperationer samt bedriva utbildning och forskning.

Remittera till oss

Tack för förtroendet att ta emot din patient! Vi verkar inom Vårdval höft och knäprotesoperationer och kan behandla alla med följande:

Diagnostiserad artros (på röntgen eller MR).

ASA I-II (utan allvarlig systemsjukdom såsom genomgången hjärtinfarkt, stroke/TIA eller KOL).

Remissvägar

Take Care

Fax 08 - 502 374 99

Post Follingbogatan 60, 168 62 Bromma

Patienten själv kan skicka in remiss och röntgensvar via ledplastikcentrum.se

Diagnostik

Utredning och icke-kirurgisk behandling av artros är oftast okomplicerad, men det finns undantag. Nedan följer vårt förslag på utredning och inledande behandling.

  • Den typiske patienten är äldre (> 50 år) med långsamt tilltagande smärta ifrån sin led. Smärtan är belastningskorrelerad och utlöses också i ledens ändlägen. Stelhet kan göra det svårt att sitta på huk eller knyta skorna. Svullnad föreligger i princip alltid.

  • Ett av de tydligaste statusfynden är hälta, och tiden det tar för patienten att ta sig från väntrum till mottagningsrummet korrelerar ofta väl med besvärsgraden. Knäartroserna utvecklar en successiv felställning i form av hjulbenthet/varusknä eller kobenthet/valgusknä beroende på om artrosen sitter på medial- eller lateralsidan. Knät uppvisar en tydlig hydrops där en Bakercysta ofta är palpabel i knävecket. Rörelseinskränkning ingår i varierande grad. En artroshöft blir också förkortad men det brukar vara marginellt och inte överstiga 1-2 cm.

  • → Slätröntgen

    Slätröntgen den drabbade led är golden standard för artrosdiagnostik. Föreligger det en tydlig artros på röntgenbilden är det fullt tillräckligt för diagnostiken och förklarar patientens symtom. Det finns inget behov av MR för att se meniskerna då dessa alltid är skadade som en del i artrossjukdomen.


    → MR

    MR är endast aktuellt i de få fall där patienten har en kliniskt ledorsakad smärta men slätröntgen är normal. Typiska fynd är då begynnande (incipient) artros eller osteonekros. Ländryggsutlöst rhizopati är en annan orsak till att göra MR men då av ländryggen för differentialdiagnostik.

  • Artros ger aldrig förhöjda inflammationsparametrar, inte ens vid kraftiga symtom och ledsvullnad. Lab används endast vid behov av differentialdiagnostik, se nedan.

  • → Osteonekros

    Ger ett hastigt förlopp med uttalad belastningskorrelerad smärta. Slätröntgen är initialt normal medan MR ger diagnos tidigt med typiskt ödem. Senare kollapsar en del av skelettet och det syns då även på slätröntgen. I lab är ofta inflammatoriska parametrar förhöjda med CRP upp till 100. Behandlas med kryckor och avlastning i initialskedet och kan i enstaka fall läka ut. Om skelettet tappar sin form behövs operation med vanlig ledplastik.


    → Artrit

    Inflammatoriska ledsjukdomar som reumatism, spond- och psoriasisartriter kan drabba lederna. Oftast föreligger redan diagnos men särskilt psoriasisartriterna kan debutera med symptom från stora leder. Undersök hudkostym och lab.


    → Ländryggsorsakad rhizopati

    En inte helt ovanlig differentialdiagnos till höftledsartros där smärtan strålar ut i benet vid gång. Kliniska tecken som talar för detta är känselpåverkan, lindring när ryggen böjs framåt och särskilt normalt höftledsstatus med bra rörlighet och smärtfria ändlägen.

 

 Behandling av artros

  • Gånghjälpmedel initieras ofta av patienten själv. Alltifrån stavar till rullstol kan vara aktuellt. Ytterligare exempel kan vara strumppådragare, griptång och toalettförhöjning och förskrivs av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut.

  • Fysioterapi fyller flera syften i artrosbehandlingen. Det ger smärtlindring, bibehåller rörelseomfång och motverkar muskelatrofi. Vår erfarenhet är att det är effektivt särskilt för knäartros.

  • För patienter med övervikt kan viktnedgång gynnsamt av två skäl. Det ena är symptomlindring. I stegisättningen uppstår krafter motsvarande 3-4 gånger kroppsvikten vid vanlig gång. En minskning av kroppstyngden på 10 N (1 kg) minskar alltså krafterna på knäleden med 30-40 N vid gång.

    Det andra skälet är att riskerna för komplikation i samband med operation stiger kraftigt med ökande BMI. Detta är anledningen till att de flesta kliniker har BMI > 35 som en relativ kontraindikation. I Svenska Höftprotesregistrets djupanalys 2016 var BMI > 35 den överlägset största riskfaktorn med en relativ riskfaktor på 3,4. Det kan jämföras med rökning som hade en relativ riskfaktor på 1,6.

  • → Paracetamol

    Tolereras väl och kan användas i åratal men har ofta begränsad effekt på symptomen.


    → NSAID

    Ger alltifrån viss till god symptomlindring. Välj preparat efter biverkanstolerans och hur patienten använder läkemedlen. De långverkande som doseras 1 gång per dygn lämpar sig väl till de som tar kontinuerligt, medan de kortverkande fungerar bättre till vid behovs-användning.


    × Opioider – Unvik!

    De är ineffektiva mot artrossmärta, tolerans utvecklas snabbt, har många biverkningar och studier talar för sämre resultat efter operationen. Den peroperativa smärtlindringen försvåras också.

  • Intraartikulära kortisoninjektioner i knäleden är en väl beprövad och säker metod för långvarig lindring, men effektens storlek varierar både mellan individer och injektionstillfälle. Vanligast är att man ger 1 ml Depo-Medrol, Lederspan, Kenacort T eller liknande spädd med 1-9 ml lokalanestetika. Effekten kommer inom dygn och varar i upp till tre månader. En tumregel är därför att man kan ge en injektion var tredje månad per led.

    Injektionsteknik: enklast är att ge injektionen genom något av knäts “soft spots” precis bredvid patellarsenan med knät böjt i 90 grader. Palpera fram platsen med tummen, gör en markering med exempelvis en ej framtryckt kulspetspenna och sprita därefter. Använd grå intramuskulär nål och rikta den centralt och några grader nedåt. När man kan aspirera ledvätska är man säkert i leden men aspiration är inte nödvändigt. Tar nålen tvärstopp är du mot ben i leden och kan backa nålen 2 mm innan du med minimalt motstånd kan injicera i leden.

    Höftleden kan också injiceras men detta görs i regel med hjälp av ultraljud eller röntgengenomlysning. De praktiska begränsningarna och en mer variabel effekt gör att det används endast i de lägen där operation bör undvikas eller skjutas upp till varje pris, såsom hos mycket unga patienter.

  • Evidensläget är svagt för hyaluronan och oklart för PRP. Det ges av enstaka privata vårdgivare men ingår inte i offentligt finansierad sjukvård.

  • Ortoser kan användas för att korrigera varus-/valgusfelställningen som uppkommer vid knäartros. Bakgrunden är att när knät rätas ut förflyttas belastningen mer mot den friska halvan av knät. Effekten är oftast begränsad och ortoserna i sig är förhållandevis obekväma varför behandlingen i praktiken sällan används annat än i särskilda fall där man önskar skjuta upp eller avstå knäplastik så långt det är möjligt.