Förebygga artros – läkarens tips och råd
Kan man förebygga artros?
Med stigande ålder ökar risken att få den smärtsamma sjukdomen artros. Det är dock långt ifrån alla som drabbas och du kan själv minska risken eller till och med förebygga artros. I den här artikeln ger vi dig en översikt över kunskapsläget och tips på vad du kan göra själv för att hålla dina leder friska.
Vad är artros?
Varje led består av två hårda skelettytor som rör sig i förhållande till varandra. Ledbrosket är ett mjukt och sammetslent skikt som klär dessa ytor och gör att leden kan röra sig utan motstånd. Vid artros skadas brosket successivt och försvinner vilket gör att leden fungerar allt sämre.
Vad händer vid artros?
När brosket skadas ökar motståndet i leden och det skapas en ond cirkel som ger mer broskskador. När det mjuka brosket försvinner belastas också skelettet mer, som reagerar med att bli hårdare. Förlusten av brosk och senare även skelett kan göra att leden blir felställd och benet kortare.
Varför blir det inflammation vid artros?
Kroppen försöker läka ledskadorna på ett sätt som påminner om när man brutit ett ben. Den reagerar med inflammation som ger svullnad, stelhet och framför allt smärta. Smärtan är kroppens sätt att försöka få dig att undvika att belasta den trasiga leden. Detta fungerar bra vid ett benbrott, men tyvärr klarar kroppen inte att läka broskskador. Därför är inflammationen vid artros inte hjälpsamt utan står istället för en stor del av de besvär som artros orsakar.
Vad orsakar artros?
Det vanligaste är att det inte finns någon tydlig orsak till varför en person utvecklat artros. Det kallas primär artros och hittills har man inte kunnat hitta mekanismen bakom varför vissa får sjukdomen och andra inte. För att kunna förebygga artros får vi därför i dagsläget fokusera på vilka faktorer som ökar riskerna.
| Riskfaktorer för höftartros | Riskökning |
|---|---|
| Yrken med tunga arbetsuppgifter (särskilt byggnadsarbete och lantbruk) | 2-3 x |
| Idrott med hög belastning på elitnivå (löpning, bollsporter, kraftsporter) | 2-3 x |
| Övervikt | 1-10 x |
| Genetik (föräldrar med höftartros) | 2-3 x |
| Riskfaktorer för knäartros | Riskökning |
|---|---|
| Yrken med tunga arbetsuppgifter (särskilt knästående och lyft) | 2-3 x |
| Idrott med hög belastning på elitnivå (löpning, bollsporter, kraftsporter) | >3 x |
| Övervikt | 2-16 x |
| Genetik (föräldrar med knätartros) | 2-3 x |
Hur kan man förebygga artros?
Motion och träning
Brosket i alla leder får sin näring av att ledvätskan pumpas runt i samband med att leden belastas. Man tror att lagom belastning regelbundet är det bästa för leden. Både för lite och för mycket belastning är associerat med större risk för artros. Ett exempel på detta är att personer som motionslöper har mindre knäartros än de som aldrig springer, men också mindre än de som springer på elitnivå.
Vilken träningsform är bäst?
Det finns för få studier av vilken träning som bäst förebygger artros. All träning som innebär en normal belastning av lederna är sannolikt av godo. Träningen ger broskcellerna näring, muskelstyrka som skyddar mot ledskador och håller kroppsvikten nere.
Hårt belastande träning eller aktiviteter som kan ge ledskador ökar istället risken. Exempel på detta är långdistanslöpning, fotboll, handboll, ishockey, tyngdlyftning och brottning.
Kost och näringsintag
Över tid har artros blivit allt vanligare i befolkningen även när man tar ökande ålder och kroppsvikt i beaktande. En teori är att modern livsstil och kosthållning är en bidragande orsak till detta. En studie har visat att personer som har en kosthållning liknande “medelhavsdiet” har en signifikant lägre risk att utveckla artros. Vid djupare analys i denna studie fann man att det var särskilt ett högt intag av spannmål som verkade skyddande.
Kroppsvikt
Den riskfaktor som tydligast faller ut som också går att påverka är kroppsvikten. Med stigande vikt ökar risken att utveckla artros markant.
Här ges exempel på förhållandet mellan BMI och den relativa risken för att få en artros som behöver opereras med höftplastik. Ett liknande förhållande ses för kvinnor men det är mindre uttalat.
Relativ risk för män att behöva en höftplastik vid olika BMI.
Liknande siffror ses för knäplastik men här är det istället något starkare association hos kvinnor.
Relativ risk för kvinnor att behöva en knäplastik vid olika BMI.
Viktnedgång vid artros
Att komma ner till och upprätthålla en normal kroppsvikt är dock en betydande utmaning för de allra flesta. Särskilt om man redan har hunnit utveckla artros som kan göra det svårare att vara fysiskt aktiv. Då är kosthållningen det huvudsakliga verktyget. Det finns många dieter som kan minska vikten och effekten är på kort sikt ungefär samma för olika dieter. Den diet som skiljer ut sig från mängden med bäst effekt på både kort och lång sikt är en uteslutande växtbaserad diet. En positiv biverkan av samma diet är att den även minskar förekomsten av kroniska sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
Att undvika skador och överbelastning
Allvarliga ledskador ökar risken kraftigt för att få artros. Knäleden är mest utsatt både i vardag och vid idrott. Det är svårt att undvika olyckor, men strukturerade träningsprogram har visats minska risken för knäskador vid sporter med hög risk. Främre korsbandsskador är vanligare i vissa familjer så har man en nära släkting med skadan kan det finnas anledning att vara extra noggrann med förebyggande träning.
Arbetsmiljö och överbelastning
Vissa yrken innebär större risk för artros. För höfter gäller det tunga yrken som byggnation och lantbruk. För knän framträder knästående uppgifter och tunga lyft. För att förebygga artros bör man i så stor utsträckning använda avlastande hjälpmedel och arbeta ergonomiskt.
Genetik
En riskfaktor för artros är om man har föräldrar med artros. Genetik uppskattas utgöra mellan 40 - 80 % av de faktorer som orsakar artros. Höftledsartros har en starkare ärftlig koppling än knäartros. I dagsläget finns det ingen möjlighet att påverka de genetiska faktorerna.
Behandling av artros
Det finns stora fördelar med att förebygga artros. Har leden väl börjat svikta finns inget som helt kan återskapa en normal ledfunktion. Har väl en artros uppstått finns det dock många bra behandlingsalternativ. Läs mer om behandlingsalternativen här:
Så kan du lindra artros
Grunden i behandlingen för att lindra symtomen av artros är rätt typ av träning, gärna med stöd av en fysioterapeut. Repetitiva rörelser med låg belastning är det som brukar fungera bäst, som motionscykling eller vattengymnastik. Aktiviteter med tyngre belastning - såsom långa promenader eller löpning - ger ofta mer smärta och svullnad. Det är dock inte farligt. I perioder med ökade besvär kan tillägg av receptfria smärtstillande läkemedel eller en kortisoninjektion vara av värde.
Med tiden når de flesta dock en punkt där det behövs något mer. Besvären blir så uttalade att de stör stora delar av vardagen och sänker livskvaliteten. Då är en operation nästa steg.
Operation vid artros
Vid artros i knä- eller höftled görs en ledplastik där de skadade ledytorna byts ut mot en protesled. Det brukar ge en bra funktion och många blir helt smärtfria. Läs mer om operation vid höftledsartros och operation vid knäledsartros.
Sammanfattande råd för att förebygga artros
De viktigaste riskfaktorerna för att utveckla artros är
Övervikt
Tunga yrken
Vissa idrottsaktiviteter
Ledskador
Genetik
Har man flera av dessa riskfaktorer finns det en större vinst med att försöka minska dem. Om exempelvis ens föräldrar fått artros är det ännu mer värdefullt att hålla en normal kroppsvikt, motionera lagom och kanske välja ett yrke med mindre belastning. Förhoppningsvis kan du med de åtgärder som beskrivits i artikeln förebygga artros.
