Knäsvullnad vid artros: orsaker, symtom och behandling

Svullen knäskål vid artros

Vad är artros i knäleden?

Knäleden består av tre hårda skelettytor som rör sig i förhållande till varandra - lårbenet, underbenet och knäskålen. Ledbrosket är ett mjukt och sammetslent skikt som klär de ytor som har kontakt och gör att leden kan röra sig utan motstånd. Vid artros skadas brosket och försvinner successivt vilket gör att leden fungerar allt sämre.

Skillnad knäled med och utan artros

Grafik över knäts anatomi. Bilden visar ett frisk knä och knän med artrosbesvär.

Vad består svullnaden i knät av? Vätska i känt

Knäleden är omsluten av en ledkapsel. Kapseln är som en tät ballong som skiljer leden från omgivningen och innehåller ledvätska som smörjer och ger broskcellerna näring. När knät blir svullet har leden på grund av inflammation reagerat med att öka mängden ledvätska.

Varför uppstår svullnad vid artros i knät?

När brosket skadas känner kroppen av detta och försöker läka skadan. Alla skador och sjukdomar läks genom inflammation. Vid inflammationen vidgas blodkärlen, mängden vätska ökar och det frisätts ämnen som gör nerverna som förmedlar smärta mer känsliga. Följden blir rodnad, värme, svullnad och ömhet. Det samlas celler som kan ta hand om trasigt material och celler som försöker ersätta det som skadats. Kroppen förmår dock inte att läka broskskadorna vid artros.

Vad är en Bakercysta?

Bakercystan har fått sitt namn av kirurgen William Baker som först beskrev fenomenet där det uppstår en utbuktning av ledkapseln i knävecket. Det är alltså ett resultat av knäledssvullnad och inte en sjukdom eller skada i sig. Bakercystan finns kvar så länge knät är svullet och försvinner efterhand om orsaken till svullnaden behandlas.

Illustration av ett Knä med bakercysta vs ett friskt knä

Vilka andra orsaker till knäsvullnad än artros finns det?

  • Blödning i samband med skada/olycksfall

  • Spontan blödning pga blodförtunnande läkemedel eller blödarsjukdom

  • Små, lokala broskskador

  • Inflammatoriska ledsjukdomar (reumatiska sjukdomar)

  • Gikt

  • Bakteriella infektioner

Några ord om svullnad efter operation

Om du som läser detta redan opererats med en knäplastik: ett svullet knä efter en operation med en knäplastik är helt förväntat. Nu gör inflammationen stor nytta genom att läka leden efter ingreppet. Svullnaden minskar över tid varefter läkningen fortskrider men kan tillfälligt öka i perioder då knät belastas mer. Svullnaden kvarstår så länge läkningen pågår, och vanligen rör det sig om ungefär ett år efter operationen. 

Symtom på knäartros och orsaker till knäsvullnad

Vanliga symtom på artros i knät

  • Smärta vid belastning

  • Svullnad och Bakercysta

  • Knäppningar eller knak

  • Tilltagande stelhet och ko- eller hjulbenthet

  • Vilovärk

  • Instabilitet

Varför varierar svullnaden i knät över tid?

Svullnaden i knät varierar över tid beroende på hur inflammerat knät är. Tung belastning på knät såsom långa promenader eller löpning ökar inflammationen och därmed också svullnaden. Fysioterapi och antiinflammatoriska läkemedel är exempel som minskar inflammationen.

Diagnostik av knäsvullnad och artros

Vad görs vid ett första besök hos läkare angående knäsvullnad?

Vid ett första läkarbesök på grund av knäbesvär med svullnad görs en bedömning av vilken den mest sannolika orsaken är till besvären. Den vanligaste orsaken till ett svullet knä, särskilt efter 40 års ålder, är artros. Diagnosen artros ställs genom vanlig röntgen av knät. I undantagsfall kan det behövas en magnetkameraundersökning (MR) av knät. Artros påverkar inte blodproverna alls varför det inte finns någon anledning till provtagning. Prover tas bara om det finns anledning att misstänka någon annan orsak till knäsvullnaden än artros.

Behandling av artros och knäsvullnad

Från grundbehandling till kirurgi vid artros.png

Fysioterapi

Grunden i behandlingen för att lindra symtomen av artros såsom knäsvullnad är rätt typ av träning. Det minskar inflammationen och därmed också svullnaden. Repetitiva rörelser med låg belastning är det som brukar fungera bäst, som motionscykling eller vattengymnastik. Här är vi alla olika - ta gärna stöd av en fysioterapeut för att hitta de övningar som passar ditt knä.

Läkemedelsbehandling

I perioder med ökade besvär och svullnad kan tillägg av vanliga receptfria antiinflammatoriska läkemedel vara av värde. Exempel på detta är ibuprofen, naproxen, diklofenak med flera.

Om detta är otillräckligt används ibland kortisoninjektioner in i knäleden. Det kan ges av din husläkare eller en ortoped. Kortisonet sprutas in i ledvätskan och verkar starkt antiinflammatoriskt i upp till 3 månader. 

Tappning av ledvätska

Att tappa knäleden på ledvätska med hjälp av en spruta och grov kanyl ger endast kortvarig symptomlindring och används därför sällan. Eftersom orsaken (artros) finns kvar återkommer knäsvullnaden snart igen.

Operation

Med åren blir ofta fysioterapi och läkemedelsbehandling otillräckliga för att hantera symtomen. Då är en operation nästa steg. Vid knäledsartros innebär det att man gör en ledplastik där de skadade ledytorna ersätts med en ledprotes. 

Egenvård och livsstilsförändringar

Vad kan jag göra själv när knät blivit svullet och ömt?

När svullnaden och smärtan plötsligt ökar beror det oftast på att knät har belastats mer än det orkar med. Om knät blir försämrat kan det vara bra att vila knät och inte belasta det mer än nödvändigt.

Egenvård när du har vätska i knät

  • Undvik längre promenader och tider i stående

  • Använd av gångstavar, käpp eller kryckor för att avlasta knät

  • Träna lågintensivt med knät som beskrivet ovan

  • Ta antiinflammatoriska läkemedel

Tips för att hantera ett svullet knä

Hur kan jag minska belastningen på knät i det längre perspektivet?

Vid varje stegisättning belastas knät med krafter motsvarande 3 gånger kroppstyngden. Därför kan viktnedgång vid övervikt vara av stort värde för att minska belastningen på knäleden. Grovt kan sägas att en nedgång på 10 kg minskar belastningen på knät med 30 kg. Läs mer om hur du kan förebygga artros.

Om du har ett yrke med mycket knästående eller tunga lyft är det viktigt att använda eventuella hjälpmedel och arbeta så ergonomiskt som möjligt. 

När ska man söka läkarvård för knäsvullnad?

  • Första gången knät svullnar och du ännu inte har en diagnos.

  • Om knäsvullnaden plötsligt blir markant sämre och är kombinerad med feber, sjukdomskänsla och rodnad kring knät. Orsaken kan vara en bakteriell infektion som behöver handläggas skyndsamt.

  • Om du har knäsvullnad på grund av artros och så mycket besvär med knät att vardagen är ohanterlig.

Sammanfattning om knäsvullnad vid artros

Vid artros i knäleden blir knät svullet. Det orsakas av att mängden ledvätska ökar som en följd av kroppens inflammatoriska reaktion på broskskadorna i leden. Tyngre belastning än knäleden orkar med är den vanligaste orsaken till ökad svullnad. Det behandlas med tillfällig minskning av belastningen på knät och antiinflammatoriska läkemedel. Rätt typ av träning och viktnedgång kan minska risken för återkommande försämringsepisoder.

Första gången knät svullnar ska man söka läkarvård, och särskilt om det uppstår i kombination med feber och sjukdomskänsla. Om knäsvullnaden är en del av en känd artros och besvären sammantaget är ohanterliga kan man söka läkarvård för ställningstagande till kortisoninjektion eller operation.

Per Björk

Medicinskt ansvarig läkare / Specialistläkare ortopedi.

Dr. Per Björk har 12 års erfarenhet som ortoped från S:t Görans sjukhus och Artro Clinic. Han specialiserade sig tidigt på ledplastiker men har också ägnat sig åt artroskopisk knäkirurgi. Per uppskattar särskilt utmaningar som komplexa höftplastiker med behov av noggrann preoperativ planering och har även fördjupat sig inom halvknäplastiker.

Han efterträdde Hans Christian som ansvarig för höft- och knäsektionen på S:t Göran 2017 och var då även ansvarig för bentransplantatverksamheten.

Dr. Björk är förutom den kliniska verksamheten medicinskt ledningsansvarig.

Föregående
Föregående

Träning vid artros i höften: fördelar, övningar och självvård

Nästa
Nästa

Förebygga artros – läkarens tips och råd