Alkohol och artros: Hur alkohol påverkar din ledhälsa och ditt välbefinnande

Inledning

Alkoholhaltiga drycker har en stor plats i europeisk kultur och kan bidra till många positiva smakupplevelser. Samtidigt visar forskningen att alkoholintag ökar riskerna för ett mycket stort antal sjukdomar, inklusive artros. I denna artikel kan du lära dig mer om:

1. Alkoholens inverkan på kroppen

2. Alkoholens effekter för dig som har artros

3. Alkohol och operationer

4. Hur man kan minska sin alkoholkonsumtion

Men först, vad är artros?

Artros är ett tillstånd där skador uppstått på ledbrosket i någon eller flera av kroppens alla leder. Ledbrosket är ett slätt och sammetslent skikt om några millimeter som klär de skelettytor som rör sig mot varandra i leden. När brosket är skadat kan kroppen inte läka eller återskapa det. Istället uppstår en tilltagande ledsvikt i form av belastningssmärta, svullnad och stelhet.

Läs mer om: Knäartros: Allt om symtom, riskfaktorer och behandling

Läs mer om: Höftledsartros: Vad är höftledsartros och vem drabbas?

Alkohol och dess inverkan på kroppen

Hur tas alkohol upp i kroppen?

När man dricker alkohol tas den snabbt upp i blodet genom magsäcken och tarmarna. I magsäcken tas cirka 20-30 % av alkoholen och resterande 70-80 % i tunntarmen. Fördelningen beror på hur hög alkoholhalten är, hur snabbt det dricks och om magen är tom eller fylld med mat.

När alkoholen nått blodet transporteras den till alla kroppens organ. Alkoholen är en fettlöslig liten molekyl, vilket innebär att den kan passera genom cellmembranen utan att kräva receptorer och kanaler in i cellen. Att alkohol är fettlösligt gör också att den ansamlas framförallt i hjärna, lever och andra organ som innehåller fett.

Elimination av alkohol

I levern bryts nästan all alkohol ned med hjälp av enzymer i två steg. Slutprodukten är ättiksyra som används som energikälla för kroppen. En liten andel av alkoholen lämnar kroppen genom andning, svett och urin.

Alkoholens effekt på hjärnan

Hjärnan är uppbyggd av ett nätverk av nervceller som kommunicerar med varandra med olika molekyler som kallas signalsubstanser. Alkohol påverkar aktiviteten i särskilt två av dessa signalsubstanser. Det stimulerar GABA som fungerar som broms och minskar nervsystemets aktivitet. Det hämmar istället glutamat som är gaspedal och ökar nervsystemets aktivitet.

Effekterna är utbredda över hela det centrala nervsystemet:

• Minskad kontroll av grundläggande funktioner som andning, hjärtfrekvens och kroppstemperatur.

• Försämrad förmåga att tänka klart, lära sig och minnas.

• Vid låga nivåer av alkohol kan känslor av avslappning, eufori och ökad självförtroende uppstå.

• Vid höga nivåer av alkohol uppstår förgiftningssymtom med förvirring, koordinationssvårigheter, illamående och kräkningar. I mycket höga doser kan alkohol leda till medvetslöshet och i värsta fall livshotande andningsuppehåll.

• Långvariga höga nivåer kan ge permanenta skador på nervsystemet, utöver skador på övriga organ.

Alkohol och inflammation

Hög alkoholkonsumtion förefaller öka inflammationen i kroppen genom att öka mängden cellskador och påverka nivåerna av cytokiner (immunförsvarets signalproteiner). En studie från 2019 som undersökte sambandet mellan alkoholkonsumtion och inflammation hos över 40 000 personer fann att personer som drack mer än 4 standardglas alkohol per dag hade högre nivåer av generell inflammation i kroppen än personer som drack mindre än 1 standardglas per dag. 

Alkohol och risken för höftartros och knäartros

Det är inte klarlagt i vilken mån alkohol påverkar brosket i lederna direkt. Det finns flera studier som visar ett samband mellan alkoholkonsumtion och artros. I studien Osteoarthritis Initiative följdes 2 846 personer över 8 års tid. Där noterades att mer än 30 g/alkohol per dag (ungefär 2 standardglas) var associerat med 93 % ökad förekomst av knäartros.

Höftartros tycks också öka med stigande alkoholkonsumtion om än inte lika mycket. Bland de som drack ett till två glas om dagen var risken för att behöva en höftplastik 31 % högre än de som inte drack alls. Den här typen av forskning där det finns ett statistiskt samband ska tolkas med försiktighet. Det innebär inte att det med säkerhet finns ett orsakssamband utan det kan finnas andra förklaringar som också samvarierar med alkoholkonsumtionen.

Alkoholens effekt för dig som har artros

Leden

Att dricka alkohol ökar den generella nivån av inflammation i kroppen vilket kan ge lite ökade besvär med smärta, stelhet och svullnad i en artrosdrabbad led. Denna effekt är tillfällig. Som beskrivet ovan är det inte klarlagt om det också skadar broskcellerna och leden i sig och orsakar permanent försämring.

Sömnen

Alkohol har välkända negativa effekter på sömnen. Alkoholen ger först ökad trötthet och sömnighet. Sömnen blir dock inte normal mätt med exempelvis EEG - elektroder kopplade till skallhuden som mäter hjärnans aktivitet. I låga doser påverkas framför allt djupsömnen i början av natten. I högre doser påverkas även REM-sömnen under det senare skedet. När alkoholen brutits ned av kroppen får man en pendeleffekt på nervsystemet med motsatta symtom. Det yttrar sig som ökad vakenhet, rastlöshet, aggressivitet och ångest.

Psykisk hälsa

Alkoholkonsumtion ökar risken för att utveckla depression och ångestsjukdomar. Det kan spä på den onda cirkel av smärta, sömnsvårigheter och minskad aktivitet som är vanlig vid artros. Mer om det kan du läsa i artikeln om Artros och trötthet.

Alkohol och operation

Risker

Det finns stark evidens i forskningen för att hög konsumtion av alkohol ökar risken i samband med operation. Mer än 2 standardglas per dag ger en fördubblad risk för komplikation. Exempelvis:

• Infektion (+73 %)

• Sårproblematik (+23 %)

• Lungkomplikationer (+80 %)

Uppehåll

Att göra uppehåll i sin alkoholkonsumtion minst 4 veckor före operation har stor effekt. Risken för komplikation minskar med 70 %.

Hur man kan minska alkoholkonsumtionen och förbättra sin ledhälsa

Om man bara dricker måttligt då?

Många av sambanden mellan alkohol och dess negativa konsekvenser uppvisar ett J-format samband. Det innebär att de som dricker minst har lite högre risk än de som dricker måttligt. Det kan vara ett sant samband, men det kan också vara en effekt av att alkoholkonsumtion samvarierar med andra faktorer som inte korrigerats för. Det har visats vara fallet exempelvis när det gäller sambandet mellan alkoholkonsumtion och risken för hjärt-kärlsjukdom.

Vad kan vi dra för slutsatser? Måttlig konsumtion av alkohol ger sannolikt inga stora riskökningar, medan hög konsumtion med säkerhet ger negativa konsekvenser. 

Vad är måttlig konsumtion?

Vad som är en säker nivå av alkoholkonsumtion, om det finns någon, är fortfarande inte klarlagt i forskningen. Däremot kan man med säkerhet säga vid vilken nivå negativa hälsoeffekter blir tydliga:

• Över 7 standardglas per vecka för kvinnor

• Över 14 standardglas per vecka för män

Hur kan man minska alkoholkonsumtionen?

Det finns olika strategier att minska alkoholkonsumtionen. En vanlig strategi är att på förhand bestämma sig för att inte dricka alls. En annan strategi är att på olika sätt begränsa mängden, exempelvis genom att sätta en gräns för antalet glas eller att vartannat glas är alkoholfritt. Det finns ett ökande utbud av alkoholfria drycker som kan fungera som ersättare. Strategierna har alla stöd i forskningen som sätt att minska sin konsumtion.

Missbruk och beroende

När alkoholkonsumtionen är stor och orsakar problem i vardagen med exempelvis relationer, arbete eller hälsa så definieras det som alkoholmissbruk. Alkoholberoende kallas det när man inte kan avstå regelbundet alkoholintag utan att må dåligt. Vid sådana uttalade besvär finns hjälp att få via flera instanser. Bra information finns att få på 1177.se.

Sammanfattning

Alkoholhaltiga drycker har en stor plats i europeisk kultur. Forskningen visar att alkoholintag ökar riskerna för ett mycket stort antal sjukdomar, inklusive artros. Hög konsumtion är associerat även med större besvär när man väl utvecklat artros. 

I samband med operation kan alkoholkonsumtion också ge en väsentligt högre risk för komplikation. Lyckligtvis är ett uppehåll minst 4 veckor före operation är mycket effektivt för att minska riskerna, med upp till 70 %.

Bra hjälp finns att få om du inte har kontroll över ditt alkoholintag, se länk nedan.

Länkar

Mer om risker vid operation i artikel från Läkartidningen.

Information om hjälpinstanser vid missbruk och beroende på 1177.se

Referenser

1. Muthuri, S. G., Zhang, W., Maciewicz, R. A., Muir, K., & Doherty, M. (2015). Beer and wine consumption and risk of knee or hip osteoarthritis: a case control study. Arthritis research & therapy, 17(1), 23. https://doi.org/10.1186/s13075-015-0534-4

2. Liu, T., Xu, C., Driban, J. B., McAlindon, T., Eaton, C. B., & Lu, B. (2022). Excessive alcohol consumption and the risk of knee osteoarthritis: a prospective study from the Osteoarthritis Initiative. Osteoarthritis and cartilage, 30(5), 697–701. https://doi.org/10.1016/j.joca.2022.01.011

3. Marchand, N. E., Hu, Y., Song, M., Rosner, B. A., Karlson, E. W., Ratzlaff, C., Lu, B., Liang, M. H., & Willett, W. C. (2023). Alcohol Consumption and Risk of Total Hip Replacement Due to Hip Osteoarthritis in Women. Arthritis & rheumatology (Hoboken, N.J.), 75(9), 1522–1531. https://doi.org/10.1002/art.42543

4. Ebrahim, I. O., Shapiro, C. M., Williams, A. J., & Fenwick, P. B. (2013). Alcohol and sleep I: effects on normal sleep. Alcoholism, clinical and experimental research, 37(4), 539–549. https://doi.org/10.1111/acer.12006

5. Colrain, I. M., Nicholas, C. L., & Baker, F. C. (2014). Alcohol and the sleeping brain. Handbook of clinical neurology, 125, 415–431. https://doi.org/10.1016/B978-0-444-62619-6.00024-0

6. Boden, J. M., & Fergusson, D. M. (2011). Alcohol and depression. Addiction (Abingdon, England), 106(5), 906–914. https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2010.03351.x

7. Flensborg-Madsen, T., Becker, U., Grønbæk, M., Knop, J., Sher, L., & Mortensen, E. L. (2011). Alcohol consumption and later risk of hospitalization with psychiatric disorders: prospective cohort study. Psychiatry research, 187(1-2), 214–219. https://doi.org/10.1016/j.psychres.2010.11.016

8. Barbería-Latasa, M., Gea, A., & Martínez-González, M. A. (2022). Alcohol, Drinking Pattern, and Chronic Disease. Nutrients, 14(9), 1954. https://doi.org/10.3390/nu14091954

9. Sasso, A., Hernández-Alava, M., Holmes, J., Field, M., Angus, C., & Meier, P. (2022). Strategies to cut down drinking, alcohol consumption, and usual drinking frequency: Evidence from a British online market research survey. Social science & medicine (1982), 310, 115280. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2022.115280

10. Pearson M. R. (2013). Use of alcohol protective behavioral strategies among college students: a critical review. Clinical psychology review, 33(8), 1025–1040. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2013.08.006

11. Dags för »alkoholfri operation«. Två standardglas per dag fördubblar risken för postoperativa komplikationer. Sven Wåhlin och Hanne Tönnesen. Läkartidningen. 2014,111:CZXF