Artros och trötthet: Hur ledsjukdomen påverkar din energi och ditt humör

Inledning

Artros påverkar ofta mer än vad många först tror – förutom smärta kan det även leda till trötthet och till och med depression. “Jag känner mig deprimerad och har gått upp i vikt” - det här är bland de vanligaste besvären vi får höra när vi träffar nya patienter med höftartros och knäartros. Syftet med den här artikeln är att beskriva hur artros kan påverka ditt mentala tillstånd och vad du kan göra för att hantera det.

Vad är artros?

Artros är en sjukdom där en eller flera leder successivt förlorar det ledbrosk som ska täcka ledens ytor som rör sig mot varandra. Orsaken är oftast inte känd men de tydligaste riskfaktorerna är övervikt och hög ålder. Det orsakar smärta, svullnad och stelhet i den drabbade leden.
Läs mer: Är artros ärftligt? 

Artros och mental hälsa

Att en artrosdrabbad led gör ont och fungerar sämre är det som de flesta tänker på när de hör ordet artros. Det som ofta glöms bort är följderna det får utöver ledbesvären. Många med svår artros upplever också påverkan på den mentala hälsan. Mest förekommande är sömnsvårigheter, trötthet och nedstämdhet.

Depression - en vanlig följd av artros 

Artros är den vanligaste ledsjukdomen och drabbar ungefär en tredjedel av alla över 65 år, något fler kvinnor än män. De flesta får artros i mer än en led. Av de 8 vanligaste kroniska sjukdomarna i åldersgruppen är artros den som är mest associerad till depression och ångest - mer än exempelvis hjärtsjukdom och cancer! Således finns en påtaglig samsjuklighet mellan artros och depression.

Sambandet mellan artros och depression

När vi träffar patienter på mottagningen inför beslut om eventuell operation är följande en vanligt förekommande beskrivning: Knäartrosen och/eller höftartrosen gör att man rör sig mindre, inte kan ägna sig åt sina fritidsaktiviteter, har svårare att delta i sociala sammanhang och går upp i vikt. Dessa är sociala skäl som hos många orsakar nedstämdhet och ökande symptom. Utöver det finns kroppsliga skäl som ökar risken för depression - sömnstörning, orkeslöshet, kronisk smärta och inflammation.

Hur ledvärk av artros och trötthet hänger ihop

Höftartros och knäartros är bland de sjukdomar som är mest associerade till trötthet. Kronisk smärta, inflammation och depression skapar trötthet. Den kanske mest uppenbara orsaken är dock sömnstörningen som artros kan orsaka.

Många patienter berättar hur de vaknar flera gånger per natt på grund av smärta från knäartrosen eller höftartrosen i samband med att de vänder sig i sängen eller på annat sätt ändrar läge. Senare i artrossjukdomen förekommer ibland vilovärk som gör att man aldrig är besvärsfri ens om man ligger helt stilla. Det ger en påtaglig sömnstörning och livskvaliteten sjunker snabbt. Sömnlöshet försämrar symptomen av orkeslöshet, smärta och nedstämdhet.

Omvänt ses dock i studier att om sömnstörningen behandlas så förbättras också smärtan och orkeslösheten.

Hur kan man hantera tröttheten och förbättra sömnkvaliteten?

Det finns flera vägar att förbättra sömnkvaliteten. Fysisk aktivitet (anpassad efter artrosbesvären) kan hjälpa till att minska smärtan i lederna, och således förbättra sömnkvaliteten. Regelbunden träning bidrar även till att skapa en naturlig trötthet i kroppen, vilket i sin tur främjar sömnen.

Läs mer: Övningar för artros i höften

Läs mer: Övningar för knäartros

Att hålla hjärnan igång och umgås med andra kan också göra stor skillnad för sömnen. Att lösa korsord, läsa en bok eller lära sig något nytt stimulerar hjärnan, medan sociala aktiviteter som att träffa vänner eller prata med familj kan minska stress och ge ett lugn som gör det lättare att varva ner på kvällen.

Andra faktorer som kan påverka din sömn

• Smärta och läkemedel: Om sömnen störs av smärta kan smärtlindrande och antiinflammatoriska läkemedel till natten hjälpa.

• Depressiva besvär: Vid samtidiga depressiva besvär finns läkemedel som verkar både sömngivande, antidepressivt och minskar kronisk smärta.

• Stimulerande ämnen: Kaffe, te och nikotin nära läggdags försämrar sömnen för många och bör undvikas.

• Alkohol: Alkohol ger en kortvarigt ökad sömnighet som efter ett par timmar övergår i motsatsen med en kroppslig och mental svårighet att komma till ro. Läs mer om artros och alkohol.

• Morfinbaserade läkemedel (opioider): Morfinbaserade läkemedel, särskilt de med kort verkningstid, kan ha en liknande effekt som alkohol och störa kroppens förmåga att slappna av och sova ordentligt.

Inflammationens roll vid artros och mental ohälsa

Människokroppen lagar skador med hjälp av immunförsvaret och inflammation. Det får immunceller att strömma till området via blodet. Vid exempelvis knäartros gör det att knät blir svullet, varmt och gör mer ont. Den ökade smärtan är kroppens sätt att få dig att skydda den onda leden. Immuncellerna bryter ned skadad vävnad och städar upp i leden. Tyvärr finns inga stamceller som kan bilda nytt brosk varför läkningen uteblir. Det gör att inflammationen aldrig går över helt. 

Kronisk inflammation är tydligt kopplat till depression och trötthet. Det riskerar i sin tur att minska aktivitetsnivån varvid inflammationen ökar ytterligare. Vi kan alltså konstatera att inflammation, trötthet och nedstämdhet kan skapa en ond spiral vid artros, men det ger oss också en nyckel till hur detta kan brytas med en effektiv åtgärd som vi kommer till nedan.

Negativ spiral vid artros

Mentalt tillstånd och upplevelsen av smärta

Hur vi mår psykiskt påverkar i hög grad hur vi upplever och tolkar obehag. När vi är trygga, lugna och glada har vi lättare att hantera smärta än i situationer där vi är stressade och ångestfyllda. Tänk dig en situation där du leker med en söt och glad liten hundvalp som under leken råkar bita dig i handen. Smärtan känns då inte särskilt farlig. Om du istället går i en mörk park på kvällen och en hund plötsligt rusar fram och gör aggressiva utfall och ger dig samma bett i handen så är det sannolikt att samma smärtstimuli kommer att upplevas mycket värre. 

Liknande mekanismer påverkar hur vi klarar smärtan av exempelvis artros. I studier av patienter med smärta och samtidig depression konstateras att de upplever smärta oftare, mer intensiv smärta och mer långvarig smärta.

Om depressionen tar överhanden

Om nedstämdhet, känsla av hopplöshet eller livsleda blir det dominerande symptomet i din vardag är sannolikheten stor att du utöver artros har det som kallas egentlig depression. Det finns bra hjälp att få och första steget är att kontakta din vårdcentral för inledande diagnostik och behandling.

Fysisk träning: den bästa medicinen mot värk och trötthet

Träning kan inte bota artros, men det finns bra evidens och erfarenhet av att träning vid både höftartros och knäartros kan minska smärtan och förbättra funktionen i leden. Både specifik träning av muskulaturen kring leden och allmän fysisk träning är av värde.

Läs mer: Träning vid höftartros

De positiva effekterna av träning kring leden är många:

• Kontrollerad belastning av skelettet som upprätthåller benstommen

• Aktivering av muskulatur kring höften som bibehåller muskelstyrkan

• Uttag av hela rörelseomfånget som motverkar stelhet

• Minskad inflammation

Kan träning påverka de mentala följd effekterna av artros?

Träningen har i studier visat sig ha effekt mot depression och ångest. Nivån är motsvarande de vanligaste antidepressiva läkemedlen, utan biverkningarna! Det finns visst stöd för att det ger effekt även på känslan av orkeslöshet i samband med ledsjukdomar. Att träning förbättrar sömnen är dock inte tydligt visat, men inte heller att det skulle försämra.

Vilka träningsformer är bäst?

Träningsformerna är i regel lågintensiva och det kan vara värdefullt att ta hjälp av en fysioterapeut för att hitta det som fungerar bäst. Vår erfarenhet är att promenader ofta ökar besvären medan cykling, simning, gym, cirkelträning och liknande lågbelastande aktiviteter förbättrar besvären.

Den bästa träningen är den som blir av. Ett tips är att hitta något som är belönande utöver effekterna på artrosen. Exempelvis något som är roligt att utöva, innebär social gemenskap eller möjlighet till en avslappnande bastu efteråt.

Mental hälsa och operationsbeslut

Vid bedömning hos ortoped vägs röntgenfynd, undersökningsfynd och din beskrivning av besvären i vardagen samman för att avgöra vilken behandling som är bäst för dig. Glöm inte bort att nämna de mentala effekterna av artrossjukdomen. De utgör en viktig del av sjukhistorien som kan påverka beslutet om nästa steg i behandlingen.

Läs mer: Vårdgarantin - vad gäller? 

Sammanfattning: Ger artros trötthet?

Ledbesvären vid höftartros och knäartros kan få följder för den mentala hälsan. Vanligast är sömnstörning, orkeslöshet och depression. Det uppstår lätt en ond cirkel där dessa besvär förstärker varandra. Det finns dock effektiva åtgärder:

1. Träning - grundbulten i behandlingen som kan minska smärta, inflammation, depressiva symptom och förbättra sömnen

2. Mental stimulans och sociala aktiviteter minskar depressiva symptom och förbättrar sömnen.

3. Undvikande av substanser som stör sömnen - kaffe, te, nikotin, alkohol och opioider

4. Läkemedelsbehandling riktad mot inflammation, smärta, depression eller sömnsvårigheter

Slutligen - dra dig inte för att ta hjälp av vården när det behövs. Du kan få stöd och hjälp med behandling av din vårdcentral, fysioterapeut eller ortoped.

Kontakta oss

Referenser

1. Hawker, G.A., Gignac, M.A.M., Badley, E., Davis, A.M., French, M.R., Li, Y., Perruccio, A.V., Power, J.D., Sale, J. and Lou, W. (2011), A longitudinal study to explain the pain-depression link in older adults with osteoarthritis. Arthritis Care Res, 63: 1382-1390. https://doi.org/10.1002/acr.20298

2. Brenda W.J.H. Penninx, Aartjan T.F. Beekman, Johan Ormel, Didi M.W. Kriegsman, A.Joan P. Boeke, Jacques Th.M. Van Eijk, Dorly J.H. Deeg, Psychological status among elderly people with chronic diseases: Does type of disease play a part?, Journal of Psychosomatic Research, Volume 40, Issue 5, 1996, https://doi.org/10.1016/0022-3999(95)00620-6.

3. Lee CH, Giuliani F. The Role of Inflammation in Depression and Fatigue. Front Immunol. 2019 Jul 19;10:1696. https://doi.org/10.3389%2Ffimmu.2019.0169

4. Bair, M. J., Robinson, R. L., Katon, W., & Kroenke, K. (2003). Depression and pain comorbidity: a literature review. Archives of internal medicine, 163(20), 2433–2445. https://doi.org/10.1001/archinte.163.20.2433

5. Betrus, P. A., Elmore, S. K., & Hamilton, P. A. (1995). Women and somatization: unrecognized depression. Health care for women international, 16(4), 287–297. https://doi.org/10.1080/07399339509516182

6. Lamb, S. E., Guralnik, J. M., Buchner, D. M., Ferrucci, L. M., Hochberg, M. C., Simonsick, E. M., & Fried, L. P. (2000). Factors that modify the association between knee pain and mobility limitation in older women: the Women's Health and Aging Study. Annals of the rheumatic diseases, 59(5), 331–337. https://doi.org/10.1136/ard.59.5.331

7. Burton, A. K., Tillotson, K. M., Main, C. J., & Hollis, S. (1995). Psychosocial predictors of outcome in acute and subchronic low back trouble. Spine, 20(6), 722–728. https://doi.org/10.1097/00007632-199503150-00014

8. Sarıyıldız, M. A., Batmaz, İ., Kaya, M. C., Bozkurt, M., Okçu, M., & Yıldız, M. (2013). Association of the sleep quality with pain, radiological damage, functional status and depressive symptoms in patients with knee osteoarthritis. J Clin Exp Invest, 4(2), 189-94.

9. Vitiello, M. V., McCurry, S. M., Shortreed, S. M., Baker, L. D., Rybarczyk, B. D., Keefe, F. J., & Von Korff, M. (2014). Short-term improvement in insomnia symptoms predicts long-term improvements in sleep, pain, and fatigue in older adults with comorbid osteoarthritis and insomnia. Pain, 155(8), 1547–1554. https://doi.org/10.1016/j.pain.2014.04.032

10. Tang, H. J., McCurry, S. M., Pike, K. C., Von Korff, M., & Vitiello, M. V. (2017). Differential predictors of nighttime and daytime sleep complaints in older adults with comorbid insomnia and osteoarthritis pain. Journal of psychosomatic research, 100, 22–28. https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2017.06.020

11. Global Burden of Disease Study 2013 Collaborators (2015). Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 301 acute and chronic diseases and injuries in 188 countries, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. Lancet (London, England), 386(9995), 743–800. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(15)60692-4

12. Gignac, M. A., Cott, C., & Badley, E. M. (2000). Adaptation to chronic illness and disability and its relationship to perceptions of independence and dependence. The journals of gerontology. Series B, Psychological sciences and social sciences, 55(6), P362–P372. https://doi.org/10.1093/geronb/55.6.p362

13. Power, J. D., Badley, E. M., French, M. R., Wall, A. J., & Hawker, G. A. (2008). Fatigue in osteoarthritis: a qualitative study. BMC musculoskeletal disorders, 9, 63. https://doi.org/10.1186/1471-2474-9-63

14. Hawker, G. A., French, M. R., Waugh, E. J., Gignac, M. A., Cheung, C., & Murray, B. J. (2010). The multidimensionality of sleep quality and its relationship to fatigue in older adults with painful osteoarthritis. Osteoarthritis and cartilage, 18(11), 1365–1371. https://doi.org/10.1016/j.joca.2010.08.002

15. Hawker, G. A., Gignac, M. A., Badley, E., Davis, A. M., French, M. R., Li, Y., Perruccio, A. V., Power, J. D., Sale, J., & Lou, W. (2011). A longitudinal study to explain the pain-depression link in older adults with osteoarthritis. Arthritis care & research, 63(10), 1382–1390. https://doi.org/10.1002/acr.20298

16. Sale, J. E., Gignac, M., & Hawker, G. (2008). The relationship between disease symptoms, life events, coping and treatment, and depression among older adults with osteoarthritis. The Journal of rheumatology, 35(2), 335–342.

17. Carek, P. J., Laibstain, S. E., & Carek, S. M. (2011). Exercise for the treatment of depression and anxiety. International journal of psychiatry in medicine, 41(1), 15–28. https://doi.org/10.2190/PM.41.1.c