Knäartros: Allt om symtom, riskfaktorer och behandling

Känner du dig stel och öm i knäleden när du vaknar på morgonen? Eller får du ont när du överanstränger knät och går långa promenader? Då kan det vara knäartros. I den här artikeln fördjupar vi oss i ämnet knäartros – vad det är, vilka de vanligaste symptomen är och hur sjukdomen behandlas.

Vad är knäartros?

Knäartros är en mycket vanlig ledsjukdom, där brosket i knäleden gradvis bryts ner och till slut kan försvinna helt. Orsakerna till sjukdomen är ännu inte helt klarlagda, men det är troligt att belastning spelar en roll bland flera möjliga faktorer. Även ärftliga faktorer kan öka risken för att utveckla artros.

Hur känns artros i knäna?

Det är mycket vanligt att uppleva smärta vid gång, så kallad belastningssmärta, samt morgonstelhet och nedsatt funktion. Knäet kan ibland bli ömt och/eller svullet, och stelhet kan uppstå efter att du suttit stilla eller när du stiger upp på morgonen. Detta brukar ofta lindras vid rörelse.

Vid undersökning av leden kan ett knastrande ljud, kallat krepitationer, höras. Låsningar i knäet kan inträffa på grund av lösa broskfragment eller ojämna ledytor. När knäartros utvecklas, minskar rörligheten, vilket gör det svårare att sträcka ut eller böja knät fullt ut. Detta kan leda till problem med gång och förflyttningar. I senare stadier av sjukdomen kan smärtan även uppträda i vila och under natten. 

Smärtan vid knäartros kan variera i intensitet, med perioder av kraftig värk som följs av perioder med mindre eller ingen smärta. I de senare skedena kan felställningar i knäleden uppstå, vilket kan leda till kobent- eller hjulbenthet. Dessutom kan leden förstoras på grund av benpålagringar.

Artros är ett tillstånd som med tiden påverkar alla vävnader i leden, inte bara brosket. Även skelett, menisker, ledband, ledkapsel och ledvätska påverkas.  

Vilka symtom är vanliga vid knäartros?

• Belastningsrelaterad smärta är det vanligaste symtomet vid knäartros.

• Smärtan uppträder oftast på insidan av knät, eftersom så kallad medial gonartros, som utgör närmare 90 % av fallen, är den vanligaste formen. Utstrålande smärta förekommer men är ovanligt.   

• Vilovärk och nattlig smärta är mindre vanligt vid knäledsartros jämfört med höftledsartros.

• Med tiden kan felställningar i knäleden utvecklas, tillsammans med begränsad rörlighet och hälta. Knät kan anta en hjulbent ställning (varus), medan lateral artros kan leda till kobenthet (valgus). Vid avancerad artros kan knäet också ändra form på grund av benpålagringar (osteofyter).

• De allra flesta utvecklar också svullnad i leden (hydrops).

Vem drabbas?

Bland personer under 45 år är det ungefär en procent som drabbas, och män är något överrepresenterade i denna grupp. I högre åldrar dominerar kvinnor statistiken och ungefär dubbelt så många kvinnor som män är drabbade.  

Cirka 10 procent av personer under 65 år har symtomgivande knäartros, och risken för att utveckla sjukdomen ökar med åldern.

I Sverige genomgår omkring 20 000 patienter årligen operation för svår knäartros, med majoriteten av de opererade i åldersgruppen 70–80 år.

Fler faktorer påverkar risken för att utveckla knäledsartros:

• Tidigare elitidrottare, särskilt fotbolls- och ishockeyspelare samt skidåkare, har en högre risk än den allmänna befolkningen. Motion på en mindre intensiv nivå ökar dock inte risken, men tidigare knäskador, som korsbands- eller meniskskador, kan avsevärt höja risken för att senare utveckla artros.

• Genetiska faktorer och ärftlighet spelar också en roll i risken för att utveckla artros.

• Vissa yrkesgrupper som utsätts för upprepad tung belastning på knäna, eller som ofta sitter på huk eller hoppar, har en högre förekomst av artros jämfört med befolkningen i stort.

• Övervikt är den tydligaste riskfaktorn. 

Misstänker du att du lider av knäartros? Då kan du ta del av vårt digitala test som är designat för att ge dig insikt i besvär som kan kopplas till artros. 

När är det dags att operera knäartros?

Även om tillståndet i leden inte kan botas, strävar man efter att bromsa sjukdomsförloppet och lindra artros genom olika metoder – innan operation blir nödvändig. Leden omges av starka ledband och muskler som ger stabilitet, och det är avgörande med regelbunden motion och styrketräning anpassad för knäartros, för att stärka muskulaturen runt leden. Något som ofta förbättrar rörligheten. Det är också viktigt att delta i vårdcentralens "artrosskola" som ett förstahandsalternativ innan man överväger operation av knäartros. Eftersom operation alltid medför risker, är det inte det första alternativet.

För att minska besvären kan viktreduktion vid övervikt samt användning av gånghjälpmedel som käpp, krycka eller anpassade skor med stötdämpande sula vara till hjälp. Smärtstillande och/eller inflammationsdämpande läkemedel kan också användas för att lindra smärtan. Om dessa åtgärder inte ger tillräcklig lindring kan en operation med knäprotes (knäplastik), där den skadade leden ersätts med en konstgjord knäled, övervägas.

Vid behov av operation kan du kontakta oss på Ledplastikcentrum. Här kan du läsa mer om operation av knäartros hos oss. 

Hur länge kan man gå med artros i knät?

Hur snabbt artrosen förvärras skiljer sig från person till person. Vissa kan leva med stabila symtom under många år, medan andra upplever en snabbare försämring. Livsstilsförändringar som regelbunden motion, viktkontroll och anpassning av dagliga aktiviteter kan bidra till att minska smärta och förbättra rörligheten, vilket kan göra att man klarar sig längre utan mer omfattande behandlingar.

Medicinska åtgärder som smärtlindrande läkemedel, sjukgymnastik och ibland injektioner kan också hjälpa till att kontrollera symtomen och skjuta upp behovet av kirurgi. Om artrosen blir mycket allvarlig och påverkar livskvaliteten betydligt, kan en operation bli nödvändig. 

Fler vanliga frågor om knäartros 

Vad ska man inte göra vid knäartros? 

Vid knäartros finns det vissa aktiviteter och vanor som bör undvikas eller begränsas för att inte förvärra symtomen eller skada knäleden ytterligare. Det är viktigt att undvika överbelastning, såsom tunga lyft och aktiviteter som sätter mycket press på knäna, till exempel löpning på hårt underlag. Istället är det bättre att välja skonsammare träningsformer som simning, cykling eller promenader på mjukt underlag.

Långvarig inaktivitet bör också undvikas, då det kan leda till stelhet och försämrad rörlighet i knäleden. Regelbunden, lätt motion hjälper till att hålla knäet rörligt och musklerna runt knäet starka. Repetitiva knäböj och att sitta på huk är exempel på övningar för knäartros som kan belasta knäleden för mycket och bör därför undvikas. Istället kan du fokusera på övningar som stärker musklerna runt knäet utan att belasta leden onödigt mycket.

Att bära skor med dålig dämpning eller stöd kan också förvärra smärtan vid knäartros. Det är viktigt att använda skor med bra stötdämpning och stabilitet, och det kan vara värt att överväga inläggssulor som avlastar knäleden. Om du upplever smärta under eller efter aktivitet ska du inte ignorera den. Smärtan kan vara ett tecken på överbelastning, och det är då bäst att vila och justera aktiviteterna för att undvika ytterligare skada.

Är det bra att promenera när man har artros i knäna?

Promenader är bra för att få frisk luft och för att ta sig från punkt A till B. Att promenera kan dock vara tufft för ett knä som är artrosdrabbat. Som träning är det bättre med skonsammare aktiviteter som cykling, simning och gym.  Det är viktigt att anpassa promenaderna efter dina egna förutsättningar och lyssna på kroppen. Om du känner smärta under eller efter en promenad, bör du överväga att minska intensiteten, gå på mjukare underlag eller välja kortare sträckor. Bra skor med stötdämpning är också viktiga för att minska belastningen på knäleden.

Hur tränar jag bort artros i knäna?

Det går inte att “träna bort artros i knäna”, däremot kan träning minska dina besvär. Det kan kännas obekvämt eller fel att träna ett knä som drabbats av artros, men träning gör enbart nytta om du håller dig till en lagom nivå. Bara fem minuters daglig träning kan göra stor skillnad. Det viktigaste är att utföra rätt övningar regelbundet och på ett korrekt sätt. Rådgör alltid med din fysioterapeut för att fastställa vilken träningsnivå som passar dig bäst. Här ger vi tips på de bästa övningarna vid knäartros. 

Är det bra med knäskydd vid artros?

Det finns olika typer av knäskydd, från enklare elastiska stöd som ger grundläggande stabilitet, till mer avancerade ortoser som är designade för att avlasta specifika delar av knäleden. Valet av knäskydd bör anpassas efter dina specifika behov och symtom.

De enklare mjuka knäskydden kan köpas i exempelvis sportaffärer. Det är oklart i vilken mån de har effekt på leden men många med knäartros upplever att de hjälper.

De mer avancerade ortoserna förskrivs av ortopedläkare och utprovas hos en ortopedtekniker. De syftar till att räta ut ett felställt knä och förskjuta belastningen till den friskare sidan av knät. Ortoserna blir dock ofta lite otympliga och obekväma varför de används mer undantagsvis.