Kortisoninjektioner i knäleden: en lösning för artros?

Kortisoninjektioner som behandlingsmetod

Kortisoninjektioner är en vanlig behandlingsmetod för att lindra inflammation och indirekt smärta, särskilt vid tillstånd som knäartros. Artros, en degenerativ ledsjukdom, kan leda till betydande smärta och funktionsnedsättning, och kortisoninjektioner kan ge en lindring av symptomen för många drabbade. Denna artikel syftar till att ge en grundlig genomgång av kortisoninjektioner, hur de fungerar, och vad man kan förvänta sig av behandlingen. Läsaren kommer att lära sig om injektionsprocessen, risker, biverkningar och hur man bäst tar hand om sitt knä efter en injektion.

Illustration av kortisoninjektioner i knäleden

Vad är kortison?

Kortison är ett syntetiskt hormon som liknar kroppens eget kortisol, vilket produceras av binjurarna. Det används inom medicin för att dämpa inflammation och därigenom minska smärta. När kortison injiceras i en led, som knäleden, verkar det genom att minska inflammationen i området, vilket leder till smärtlindring och minskad svullnad.

Kortisoninjektioner i knäleden för artros

Vid artros är ledbrosket i knäleden nedslitet, vilket leder till friktion, inflammation och smärta. Kortisoninjektioner används ofta för att minska denna inflammation. Behandlingen kan vara särskilt användbar när andra konservativa metoder, som läkemedel i tablettform och sjukgymnastik inte ger tillräcklig lindring. Effektiviteten varierar dock, och injektionerna kan ge lindring från några veckor till flera månader.

Så går det till vid kortisoninjektion i knät

Injektionsproceduren är relativt enkel och tar oftast bara några minuter. Först rengörs området kring det planerade insticket noggrant. Därefter injiceras en blandning av kortison och lokalbedövningsmedel i leden med en tunn nål. Patienten känner ett stick i huden och kan känna ett visst tryck eller obehag under injektionen, men detta går vanligtvis snabbt över. Injektionen kan ges från både insidan och utsidan av knäleden och ger effekt i hela knäleden oavsett vilken sida injektionen sker ifrån.

Vila och återhämtning efter kortisoninjektion

Efter injektionen rekommenderas det att vila knäleden i 24-48 timmar för att låta medicinen verka och minska risken för biverkningar. Det är viktigt att följa läkarens råd och undvika överbelastning under denna tid. Smärtan kan tillfälligt öka de första dagarna innan kortisonet börjar verka fullt ut.

Träning efter kortisoninjektion i knäleden

Efter den initiala viloperioden är det viktigt att återgå till fysisk aktivitet. Lättare träning, såsom promenader eller simning, kan hjälpa till att stärka knäleden och bibehålla rörligheten utan att överbelasta leden. Sjukgymnastik kan också vara fördelaktigt för att återfå full funktion i knäleden.

Träning och vila efter kortisoninjektioner i knäleden

Hur ofta kan man få kortisoninjektioner i knät?

Generellt rekommenderas det att inte få kortisoninjektioner oftare än var tredje till fjärde månad för att undvika potentiella komplikationer. För frekventa injektioner kan leda till försvagning av ledbrosket och benstrukturen, vilket kan förvärra artrosen på lång sikt.

Biverkningar och risker med kortisoninjektioner

Vanliga biverkningar inkluderar tillfällig smärta eller svullnad vid injektionsstället. I sällsynta fall kan det uppstå infektioner eller hudförändringar. Långvarig användning av kortison kan också leda till benskörhet, senförsvagning och muskelförsvagning, samt andra systemiska effekter. Därför är det viktigt att noggrant överväga riskerna tillsammans med en läkare.

Sammanfattning och avslutning

Kortisoninjektioner kan vara ett effektivt verktyg för att hantera smärta och inflammation vid artros i knäleden men för majoriteten är det inte en långsiktig lösning. Patienten bör alltid rådgöra med en specialist för att skapa en personlig behandlingsplan och överväga alla möjliga alternativ, inklusive livsstilsförändringar, sjukgymnastik och andra medicinska eller kirurgiska behandlingar.



Jacob Simlund

Specialistläkare ortopedi

Dr. Jacob Simlund har 6 års erfarenhet som ortoped från S:t Görans Sjukhus. Han har ett särskilt intresse för höft- och knäplastiker men har också ägnat sig mycket åt frakturkirurgi och varit ansvarig för frakturhandboken som används vid handläggning och operation av akuta skador.

Jacob har ett stort intresse för att planera och individanpassa implantat med noggrann preoperativ kartläggning.

Nästa
Nästa

Höftledsartros: Vad är höftledsartros och vem drabbas?